Det krävs sällan mer än en tidningsrubrik om en lägenhetsbrand för att brandskyddet ska hamna på dagordningen i en BRF-styrelse. Problemet är att det ofta stannar där. Frågan diskuteras, någon lovar att kolla upp vad som gäller, och sedan rinner det ut i sanden tills nästa rubrik dyker upp.
Brandskydd i flerbostadshus är inte komplicerat, men det kräver systematik. Det räcker inte att ha brandsläckare i källaren om ingen vet var de står eller när de senast kontrollerades. Och det räcker definitivt inte att förlita sig på att ”det har aldrig hänt här”.
Den här guiden ger er som styrelse en tydlig bild av vad som krävs, var de vanligaste bristerna sitter och vad ni bör göra åt dem.
Styrelsens ansvar
Lagen om skydd mot olyckor kräver att fastighetsägaren bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete, ofta förkortat SBA. I en bostadsrättsförening är det styrelsen som bär det ansvaret.
SBA innebär att ni ska ha dokumenterat vilka brandrisker som finns i fastigheten, vilka åtgärder som vidtagits för att minska riskerna och att det finns rutiner för löpande kontroll. Det behöver inte vara ett avancerat dokument. Men det behöver finnas, det behöver vara aktuellt och det behöver vara mer än ett papper i en pärm.
Räddningstjänsten har rätt att begära in er SBA-dokumentation vid tillsyn. Om den saknas, eller om den visar att ni inte gör det ni ska, kan ni få ett föreläggande att åtgärda bristerna. I allvarliga fall kan det förenas med vite.
Det praktiska arbetet med SBA behöver inte utföras av styrelsen själv. I en fastighetsförvaltning i Stockholm som inkluderar teknisk drift ingår normalt stöd med brandskyddsdokumentation och löpande kontroller. Men det formella ansvaret ligger kvar hos styrelsen oavsett vem som utför arbetet.
Vad ska kontrolleras och hur ofta?
Brandskyddsarbetet delas upp i tekniska installationer och organisatoriska rutiner. Båda behöver fungera.
På den tekniska sidan handlar det om att brandvarnare i gemensamma utrymmen fungerar och testas regelbundet. Brandsläckare ska vara placerade på rätt ställen, vara servade och ha godkänd giltighetstid. Brandposter och stigarledningar i fastigheter som har sådana ska vara märkta och tillgängliga. Brandcellsgränser, alltså väggar och dörrar som ska förhindra att en brand sprider sig mellan lägenheter och trapphus, ska vara intakta. En dörr som inte sluter tätt eller en genomföring i en brandvägg som inte tätats gör hela syftet med brandcellen meningslöst.
På den organisatoriska sidan handlar det om att utrymningsvägar ska vara fria. Det låter självklart men är den i särklass vanligaste bristen. Barnvagnar, cyklar, möbler och prylar i trapphus och på loftgångar blockerar utrymningsvägarna i ett stort antal flerbostadshus. Utrymningsplaner ska finnas anslagna och vara aktuella. De boende ska veta hur de tar sig ut och var de samlas.
Kontrollerna bör göras minst kvartalsvis, gärna oftare. I praktiken görs de bäst som en del av den ordinarie ronderingen av fastigheten. En fastighetsskötare som ronderar varje vecka fångar upp saker som blockerade utrymningsvägar, trasiga dörrstängare och brandsläckare som flyttats eller saknas. Det är betydligt effektivare än att styrelsen går en rond en gång per kvartal.
Vanliga brister vi ser
Efter 20 år av teknisk förvaltning i Stockholm har vi sett samma brister dyka upp gång på gång. Här är de vanligaste.
Förråd i källare och på vind. Det här är den punkt som räddningstjänsten oftast anmärker på. Källarförråd med brännbart material, förråd som saknar godkänd dörr, vindsförråd utan brandcellsindelning. Många äldre fastigheter har förråd som inte uppfyller dagens brandkrav, och de boende tenderar att fylla dem med saker som brinner bra: pappkartonger, gamla möbler, tidningar.
Blockerade utrymningsvägar. Vi nämnde det redan men det tål att upprepas. Trapphuset är en utrymningsväg, inte ett förvaringsutrymme. Det gäller även loftgångar, entréhallar och nödutgångar. Problemet är att det kryper sig in gradvis. En barnvagn blir två, sedan kommer en skohylla, och plötsligt är halva trapplanet blockerat.
Dörrstängare som inte fungerar. Dörrar till trapphus, källare och garage ska stänga automatiskt för att förhindra brandspridning. Dörrstängare som är trasiga, borttagna eller blockerade med kilar är en av de allvarligaste brandskyddsbristerna i flerbostadshus. Ändå ser vi det regelbundet.
Otätade genomföringar. Varje gång ett rör, en kabel eller en ventilationskanal passerar genom en brandvägg ska genomföringen tätas med brandtätning. Vid renoveringar, stambyten och installationer händer det att tätningen glöms bort eller görs felaktigt. En enda otätad genomföring kan göra att rök och eld sprider sig fritt mellan brandceller.
Avsaknad av brandvarnare i gemensamma utrymmen. Många föreningar förlitar sig på att varje boende har brandvarnare i sin lägenhet, men glömmer källare, vindar, tvättstugor och teknikrum. Det är utrymmen där bränder kan starta obemärkt och sprida sig innan någon reagerar.
Brandvarnare: föreningens eller de boendes ansvar?
Det beror på var de sitter. I gemensamma utrymmen som trapphus, källare och vind är det föreningens ansvar. I lägenheterna är det normalt den boendes ansvar, men det varierar beroende på stadgarna.
Oavsett vad stadgarna säger kan det vara klokt att föreningen åtminstone informerar de boende om deras ansvar och erbjuder hjälp med installation eller byte av batterier vid behov. En lägenhetsbrand som sprider sig till gemensamma utrymmen drabbar hela föreningen.
Vad kostar det att ha ordning på brandskyddet?
Inte särskilt mycket jämfört med vad en brand kostar. Service av brandsläckare, byte av batterier i brandvarnare, reparation av dörrstängare och tätning av genomföringar är relativt billiga åtgärder. De stora kostnaderna uppstår om ni behöver uppgradera källarförråd med nya dörrar och brandcellsindelning, men det är en engångsinvestering som bör planeras in i underhållsplanen.
Kostnaderna för det löpande brandskyddsarbetet kan hanteras inom ramen för den ekonomiska förvaltningen genom att budgetera en årlig post för brandskyddsåtgärder. Det handlar sällan om stora belopp, men det ser bättre ut i en granskning om det finns en budgeterad post än om det inte finns någon alls.
Kopplingen till försäkringen
Er fastighetsförsäkring täcker normalt brandskador, men precis som med vattenskador förväntar sig försäkringsbolaget att ni gjort ert jobb. Om en brand uppstår och det visar sig att föreningen saknat SBA-dokumentation, att brandsläckarna inte var servade eller att utrymningsvägarna var blockerade kan det påverka ersättningen.
Vissa försäkringsbolag erbjuder lägre premier till föreningar som kan visa upp ett aktivt systematiskt brandskyddsarbete. Det kan vara värt att fråga ert försäkringsbolag om det finns sådana rabatter.
Vad bör ni göra nu?
Börja med att ta reda på var ni står. Har ni en SBA-dokumentation? Är den aktuell? Har ni gjort en brandskyddsrond det senaste halvåret?
Om svaret på någon av frågorna är nej, börja där. En grundläggande brandskyddsinventering av fastigheten tar inte lång tid och ger er en tydlig bild av vad som behöver åtgärdas. Det är en uppgift som er tekniska förvaltare kan hjälpa er med, antingen som en del av den löpande tillsynen eller som ett separat uppdrag.
Prioritera sedan åtgärderna. Blockerade utrymningsvägar och trasiga dörrstängare fixas direkt. Otätade genomföringar kräver en fackman. Uppgradering av källarförråd är ett större projekt som planeras in på sikt.
Och informera de boende. De flesta brandskyddsbrister i flerbostadshus orsakas inte av styrelsen utan av de boende själva som ställer saker i trapphuset, kilar upp branddörrar och glömmer bort sina brandvarnare. Ett tydligt informationsbrev en gång om året gör stor skillnad.
Sammanfattning
Brandskydd handlar om systematik, inte om enstaka insatser. En förening med dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete, regelbundna kontroller och en förvaltare som fångar upp brister löpande är betydligt bättre rustad än en som agerar först när räddningstjänsten knackar på dörren.
Vill ni ha hjälp att komma igång med ert brandskyddsarbete eller behöver ni en genomgång av er fastighet? Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi arbetar med brandskydd inom vår tekniska förvaltning.
